Försvarets radioanstalt ska oftare få övervaka, enligt nytt lagförslag. Men fortfarande finns brister i FRA-lagen när det gäller rättssäkerheten, anser Centrum för rättvisa.
– Riskerna för missbruk ökar om FRA får utvidgning av mandat, säger Alexander Ottosson, jurist på organisationen.
I den nya utredning som nu ligger på regeringens bord finns förslag som vidgar FRA-lagen. Ändringarna innebär att Försvarets radioanstalt (FRA) vid fler tillfällen kan få ägna sig åt att avlyssna bland annat telefon- och internettrafik som passerar Sveriges gränser. Bland annat ska FRA, som jobbar med att upptäcka hot mot landet, nu också få spana på sådant som uppfattas som hot mot utländska direktinvesteringar här.
Samtidigt som FRA får övervaka vid fler tillfällen saknas vissa rättssäkerhetsgarantier i FRA-lagen, vilket är ett problem, anser Centrum för rättvisa.
– De är till för att motverka risken för godtycke och missbruk av övervakningsbefogenheterna, säger Alexander Ottosson, jurist på organisationen, som anmält FRA-lagen och fått rätt i Europadomstolen.
”Storebrorssamhälle”
Anmälan skickades in efter att nuvarande FRA-lag mötte stort motstånd år 2008. Kritikerna varnade för massövervakning och ett storebrorssamhälle. Centrum för rättvisa ansåg också att det var tveksamt om lagen levde upp till Europakonventionens krav när det gäller rätten till privatliv och anmälde Sverige till Europadomstolen.
2021 kom svaret. Europadomstolen ansåg att det visserligen inte är förbjudet att ägna sig åt hemlig massövervakning, men att FRA-lagen inte innehöll tillräckliga garantier mot godtycke och missbruk när det gäller skydd för människors integritet, enligt Europakonventionen.
Sedan dess har Sverige försökt åtgärda bristerna. Men på en punkt har man inte gjort tillräckligt, anser Centrum för rättvisa.
Det gäller tillsynen. Enligt Europakonventionen måste det finnas instanser som kontrollerar att systemet inte används på fel sätt. I Sverige är det Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) som under tiden som övervakningen pågår ska kontrollera att FRA gör rätt.
Men enligt nuvarande regler kan Siun bara stoppa FRA:s övervakning i fall FRA bryter mot reglerna i tillståndet som Försvarsunderrättelsedomstolen har utfärdat. Om FRA bryter mot lagen står Siun handfallna. Till exempel i fall FRA bryter mot signalspaningslagen, regler om hur personuppgifter ska behandlas eller bryter mot Europakonventionen, enligt Alexander Ottosson.
– Vår uppfattning är att tillsynen fortfarande inte är tillräckligt effektiv, säger Alexander Ottosson.
Granskning pågår
Detta har Centrum för rättvisa framfört till ministerkommittén i Europarådet, som fortfarande granskar om Sveriges åtgärder är tillräckliga för att leva upp till Europakonventionen.
– Det var ju rätt allvarlig kritik som riktades mot den svenska lagstiftningen i Europadomstolens dom. Och en viktig aspekt av den kritiken var att tillsynen inte var tillräckligt effektiv. Så det är viktigt att arbetet prioriteras, säger Alexander Ottosson.
Om de nya utvidgade förslagen som nu ligger på regeringens bord går igenom skulle det inte vara första gången som FRA- lagen breddades. Efter att Europadomstolens dom föll 2021 har den redan utvidgats flera gånger, uppger Alexander Ottosson. År 2022 blev det exempelvis tillåtet att signalspana på hot mot internationella samarbetspartners.
– Vilket innebär att det inte ens behöver finnas en svensk koppling utan att man kan kartlägga yttre hot mot USA eller mot Frankrike eller mot Storbritannien eller liknande, säger Alexander Ottosson.
Dessutom har Sveriges inträde i Nato inneburit att intresset och behovet av FRA:s signalspaning utökats, poängterar han.
Centrum för rättvisa vill därför att Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet ser till att driva på ärendet hos ministerkommittén i Europarådet.
– En förutsättning för att Sveriges FRA-lag ska vara förenlig med Europakonventionens krav är att man åtgärdar bristerna som handlar om rättssäkerheten. De är ju till för att motverka risken för godtycke och missbruk av övervakningsbefogenheterna. Och de riskerna ökar ju om FRA får utvidgning av mandat, säger Alexander Ottosson.
Den nya utredningen innebär också tydligare lagstöd för FRA när det gäller att hacka sig in i datorer och mobiltelefoner, vilket DN skrev om nyligen. Men det är redan något som FRA gör i dag med stöd i lag, enligt Alexander Ottosson.
– Det tydliggörs bara i lagstiftningen nu och det är ju bra. Det ökar ju transparensen och insynen i FRAs verksamhet, vilket vi ställer oss positiva till, säger han.
Syre söker försvarsminister Pål Jonson (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).
Hemlig massövervakning kräver rättssäkerhetsgarantier
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, också kallad Europadomstolen, granskar att de mänskliga rättigheterna följs.
Rätten till privatliv och personlig integritet är en av de mänskliga rättigheterna, men denna rättighet är inte absolut, till skillnad från tortyrförbudet.
Det är tillåtet för stater att ha system för hemlig massövervakning, om det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier till skydd för enskildas rättigheter.
För att inte bryta mot Europakonventionen måste det finnas ett rättsligt skydd under hela övervakningen.
Det ska exempelvis vara en oberoende domstol som beslutar om övervakningen ska ges tillstånd eller inte. Det ska finnas en annan myndighet som granskar övervakningen under tiden som den pågår. Bland annat ska myndigheten granska hur uppgifterna som samlas in får användas, bearbetas och lagras samt hur åtkomsten av uppgifterna hanteras. Dessutom ska övervakningen granskas efter att den är avslutad, genom effektiv tillsyn och rättsmedel.
Centrum för rättvisa
